Foto & Copyright: Ulf Lonäs

Uppdaterad juli 2017
 

Tidig prestationsbedömning främjar aveln och sporten
 

 Grunden för all tävlingsverksamhet inom hästsporten är en väl fungerande avel. När det gäller distansritt har arabhästen sedan länge en ledande ställning som vanligaste ras.
   Prestationsbedömning av 5-åriga och 6-åriga hästar som tränas för distansritt är då ett viktigt led i arbetet med att skapa en dokumenterad och kvalitativ avelsbas för uppfödarna av bruksaraber i Sverige. I framtiden hoppas man att kunna utveckla projektet med Prestationsbedömning av unga distansrittshästar i Sverige till att gälla hästar i Skandinavien.
   För att tävla i distansritt måste man inte ha en renrasig arabhäst. Alla raser och även olika korsningar är välkomna, men arabhästen har de senaste 40 åren visat sig ha egenskaper som passar väl ihop med distansritt. Det finns också exempel på arabhästar som med framgång tävlat både i distansritt och på galoppbanorna. I några fall faktiskt under samma säsong eller år.
   I Frankrike, som är världsledande i distansritt och har ett statligt stöd, avgörs varje år sedan 1973 unghästfinaler i distansritt för 4-åriga, 5-åriga och 6-åriga hästar avlade för distansritt. Ofta med över 500 unghästar som tävlar och bedöms under tre dagar. Man rider inte för placering utan för att efter slutbesiktningen hamna i den högsta gruppen med de bästa hästarna enligt ett poängsystem.
   De bästa 5-åringarna som hamnar i gruppen "Exellent" brukar också säljas, och kan kosta mellan 5.000 och 50.000 euro. Frankrike har ca 10.000 distansryttare, flera tävlingar nästan varje vecka, och runt 40 professionella tränare som ibland också tävlingsrider.
   De franska arrangörerna brukar varje år bjuda in en nations distansryttare att rida unghästarna i finalerna. De svenska elitryttarna Annelie Eriksson, Jessica Holmberg, Frida Söderström samt Helena Bonnevie blev för några år sedan uttagna att rida i den franska unghästfinalen.
   Den modell av prestationsbedömning som några distansrittsentusiaster införde i Sverige för första gången 2010, bygger på det franska systemet. Premiären skedde på Stenkyrkaritten på Gotland.
   – Syftet med de svenska unghästfinalerna i distansritt är att premiera uppfödarna, tränarna, ägarna och distansryttarna, samt att få fram talanger med tidiga meriter för elitsatsningar, säger  initiativtagaren Eva Borg, som också byggde upp Svenska Ridsportförbundets ungdomssatning i distansritt och var landslagsledare för ungdomarna under många år.
   Det tar lång tid att få fram en elithästhäst i distansritt som klarar 160 km på en dag i ett tempo på mellan 17- 22 km/tim. Ett medeltempo som oftast krävs 2016 på de olika distansbanorna för att kunna ta en bra placering på SM, EM eller VM.
   Att göra en elitsatsning i en tävlingsgren - vare sig det gäller människor, hästar eller hundar - innebär alltid en ökad risk för skador. En definition av träning och elitträning är ju " en gradvis ökad ansträngning utan att vara en överansträngning", och att hitta den gränsen kan vara svårt. Dessutom tillkommer andra viktiga faktorer som till exempel arv, olika individuella förutsättningar, kunskap och beprövad erfarenhet, horsemanship och inte minst relationen mellan hästen och ryttaren och att kunna lyssna på hästen.
   Prestationsbedömning av unga distansrittshästar med Unghästfinalerna i Sverige genomför 2017 den åttonde upplagan. Vi har redan sett att Unghästfinalerna, UHF, är en viktig pusselbit för att tidigt få fram elithästar som levererar bra resultat till en tävlingsgren som internationellt är en de tre största i världen och finns i 53 länder.

 
Ulf Lonäs